Hejsan, vi tänkte tyvärr ta död på denna blogg redan nu efter några veckor...

Men deppa inte, för vi startar istället en blogg på engelska!

rockitis.blogspot.com

Korpiklaani- Wooden Pints

Man måste ju bara älska den här. Låten handlar om dvärgar som super och slåss nätterna långa. Ta en extra titt på violinisten som är en lagom obehaglig typ :)

En av de bästa

Jag surfade runt lite på youtube och letade efter bra musik när jag stötte på den här härliga Ozzy låten. Jag som gitarrist fastnade vid den första noten och kunde inte sluta lyssna. Världen förlorade en stor artist när Rhandy dog.

Hur tänker de?

http://www.expressen.se/noje/musik/1.1525809/kiss-later-fansen-valja-spelplatser

Ja, KISS har alltså ordnat en omröstning på deras hemsida om var de skall spela någonstans. Och det är inte utan att jag undrar, hur #¤& de tänker. Självklart kommer städerna med högst invånarantal inbringa flest röster. Mycket roligt för alla inbitna KISS- fans i världens alla lite mindre hålor (läs Stockholm).

Är inget större KISS- fan själv, men jag lade en röst på Stockholm. Jag menar... varför inte? ;)

The Who - Baba Oriley

Detta är genialt ska ni veta, ni som inte redan förstått det eller aldrig kommer att förstå det. Varför?

Jo, för...

Det trollbindande piano/synth-introt.
De första förlösande ackorden.
Texten, från början till slut.
Roger Daltreys 70-tals frisyr.
Townshends "windmills".
Townshends Teenage Wasteland vrål.
Daltreys orginella munspel-solo.
Keith Moons bankande.

Och allt detta smälter samman till den perfekta live-akten.
Våga inte säga emot mig om detta!




/Henrik

Bruce i sommar

Under mitt inte alltför långa liv har jag många gånger varit sugen på att se Bruce Springsteen. Bruce måste ses live säger folk till mig. Och jag tror dem. Varje gång han är i Sverige (och det är jävligt ofta), vräker kvällstidningarna ur sig femmor i betyg och även om jag inte är mycket för kvällstidningarnas nöjes-nissar, så måste dessa femmor betyda någonting.

Jag har alltså bestämt mig. Den här gången skall jag stoppa undan lite av studiebidraget och gå in helhjärtat för att få tag på några bra biljetter. Efter allt jag hört kommer förväntningarna självklart vara skyhöga, men jag blir samtidigt inte besviken om konserten skulle floppa totalt (oddsen?). Bossen är helt enkelt en för stor musiker och personlighet att bli besviken på.

/Henrik

Lite folk metal

Vid de tillfällen då man är trött på varenda liten sketen låt på sin Ipod.

Vid de tillfällen då det känns som om allt nytt som kommer ut är ren skit från närmaste avloppsbrunn.

Vid dessa tilfällen faller sig alltid lite folk metal i smaken. Inte sant?

Ensuferum - Wanderer


/Henrik

Tja, Martin här.

Som tidigare skrivet så var vi på Hammerfall konsert i söndags och jag har lovat att delge min syn på föreställningen, tyvärr lite sent för jag har varit upptagen med lite annat (chilla,2 1/2 Men...) men här kommer den.

Konserten började bra med förbandet "Bullet", som jag aldrig hade hört talas om men som visade sig va rätt skapliga, klassisk heavy metal/hårdrock i Accept respektive AC/DC stil (sångaren hade stora likheter med Brian Johnson och Udo Dirkschneider både till kroppsbyggnad och röst). Eftersom jag avgudar AC/DC skulle jag ha kunnat lyssna på bara dom i två timmar men de spelade inga riktiga hits och de fick ett rätt svalt mottagande av resten av publiken (ignorant bastards!), men de är definitivt att rekommendera för ett AC/DC eller/och Accept fan!(Intresserad? sök på "Dust To Dawn Bullet" på youtube)

Efter att Bullet klivit av scenen och efter en paus, steg kvällens andra och mer kända förband upp på scenen: Sabaton! Sabaton är inte riktigt min typ av musik och jag tyckte att de började rätt svagt med några "okey" låtar. Men de blev snabbt bättre. De fick igång publiken riktigt bra samtidigt som de succesivt höjde kvaliteten på sina låtar och nådde klimax med "Metal Machine"

över till huvudnummret. Hammerfall skötte sig bra och blandade låtar från deras nya skiva med klassiker och en helt ok lightshow. Precis som Henke sa så höll inte riktigt de två ballader de spelade, vilket var lite trist men resten skötte de bra. De avslutade med en riktigt bra version av Hearts on Fire.

Ett mästerverk

"Läs boken istället för att se filmen. Den är mycket bättre!" Så brukar det ofta låta om filmer baserade på böcker. I detta fall säger jag: "Lyssna på låten istället. Filmen är inte dålig, men låten är ett mästerverk."

Bob Dylan- The Story Of The Hurricane


/Henrik